Välbehövd granskning av Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning

2024-06-12 • Arbetslöshet

Jxt0o62lzkw96br668ovqn
Riksrevisionen meddelar den 7 juni att man ska granska hur effektiv Arbetsförmedlingens insatser för personer med nedsatt arbetsförmåga faktiskt är. WiljaGruppen, som genom Misa AB arbetat i trettio år med att stötta personer till jobb, välkomnar granskningen.

Riksrevisionen meddelar den 7 juni att man ska granska hur effektiva Arbetsförmedlingens insatser för personer med nedsatt arbetsförmåga faktiskt är. WiljaGruppen, som genom Misa AB arbetat i trettio år med att stötta personer till jobb, välkomnar granskningen.

Bland personer som har en funktionsnedsättning som påverkar möjligheten att arbeta, är sysselsättningsgraden endast 45 procent, jämfört med 81 procent för befolkningen i stort. Knappt varannan har alltså ett arbete och så har det sett ut de senaste trettiofem åren, sedan 1998, då SCB började ta fram fördjupad statistik om målgruppen.

Ett stort antal av de som saknar jobb, uppger att de skulle kunna arbeta om förutsättningarna var de rätta. De flesta anger behov av individuella anpassningar av främst arbetstid, arbetstempo och arbetsuppgifter. Inom Misa har vi sedan starten 1994 arbetat med att ge individuellt stöd till personer med funktionsnedsättning som har daglig verksamhet enligt LSS. Vi stöttar numera ca 1000 personer som bedöms vara ”icke anställningsbara”, men som vill finnas på en vanlig arbetsplats och leva ett liv som andra. Under 2023 gick 91 personer vidare till en anställning, majoriteten dessutom helt utan lönestöd till arbetsgivaren.

De arbetsmarknadspolitiska stöden som Arbetsförmedlingen kan erbjuda personer med funktionsnedsättning är inte framgångsrika och har inte reformerats nämnvärt sedan 1980-talet, då lönebidraget infördes och Samhall skapades. Vi vill påstå att arbetsmarknadens behov och synen på personer med funktionsnedsättning har förändrats mycket sedan dess. Från forskning och internationella erfarenheter, vet vi idag att stödinsatser måste vara individuellt utformade, de måste ges av personer med hög kompetens kring olika funktionshinder och de måste vara förlagda på själva arbetsplatsen för att bli rätt utformade att passa både arbetsgivaren och arbetstagaren för att bli långsiktigt hållbara. Arbetsgivare behöver få tillgång till kunskap om olika funktionsnedsättningar och stöd i att göra fungerande anpassningar. För en hållbar anställning, behöver praktik föregås av en gedigen matchningsprocess, en tydlig överenskommelse och täta uppföljningar med en professionell arbetskonsulent som känner den arbetssökande väl. Det professionella, konsultativa stöd som arbetsgivare efterfrågar har mycket större betydelse än passiva, ekonomiska stöd.

Enligt *SCB:s senaste fördjupade statistik, uppger drygt en halv miljon personer i arbetsför ålder att de har en funktionsnedsättning som påverkar deras arbetsförmåga. Knappt hälften har jobb (ca 225.000 personer), men endast ca 90.000 har det med stöd från Arbetsförmedlingen (inkluderat de ca 20.000 personer som är anställda av Samhall). Trots kontinuerligt ökade budgetanslag nås inte fler av stöden och endast försvinnande få kommer vidare till osubventionerade anställningar. Det sker alltså en inlåsning i både lönebidragsanställningar och hos Samhall, samtidigt som majoriteten som är i behov av stöd, är utestängda från möjligheten.

Betydligt fler skulle kunna komma ut i jobb om stöden utformades bättre utifrån de arbetssökandes individuella behov och utifrån vilket stöd som arbetsgivare egentligen har nytta av. För många av de närmare 275.000 personer som idag saknar jobb, skulle livet kunna förändras radikalt med ett lönekuvert istället för bidrag. Vi påstår utifrån våra erfarenheter, att värdet av att ha ett eget arbete, ingå i ett socialt sammanhang och få känna att man gör nytta utifrån sin egen förmåga, går inte att underskatta. Samhällsvinsterna skulle dessutom vara oerhört stora, särskilt sett till hur utanförskap påverkar hälsan hos de enskilda och dess närstående.

*Riksrevisionens nu initierade granskning är därför oerhört välbehövd och välkommen. Vår förhoppning är att det efter trettiofem år av ineffektiva stöd, kan leda till bättre utformade stöd som både passar arbetsmarknadens behov och som ligger i linje med vad FN:s Funktionsrättskonvention definierar som den enskildes rätt till stöd utan segregerande och diskriminerande särbehandling.

Presskontakter WiljaGruppen:
Mikael Klein, [email protected], 070-480 71 66
Lennart Jönsson, [email protected], 070-852 99 88

Källor
*Den 7 juni publicerade Riksrevisionen en nyhet som gäller en granskning som ska göras av Arbetsförmedlingen.https://www.riksrevisionen.se/om-riksrevisionen/kommunikation-och-media/nyhetsarkiv/2024-06-07-riksrevisionen-granskar-arbetsmarknadspolitiken-for-personer-med-funktionsnedsattning.html

*SCB gör årligen en fördjupad arbetskraftsundersökning (AKU) med fokus på personer med funktionsnedsättning. Den senaste publikationen från 2024-04-29 ger aktuella data från 2023.. Sysselsatta med funktionsnedsättning behöver stöd och anpassning (scb.se)

*Myndigheten för Delaktighet har den 3 juni publicerat den svenska översättningen av hur Funktionsrättskonventionen bör uttolkas gällande rätten till arbete utan segregering. Allmän kommentar nr 8 om rätten till arbete och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning - MFD